Verksamhetshistoria

Behovet av nya bostäder på den svenska marknaden är stort. Kring bostadsbristen har många affärsmöjligheter kretsat under de senaste 15-20 åren och möjligheterna består. Systemhus har hittat en nisch där vi framöver kommer att se de största möjligheterna för aktörer i byggbranschen.

Systemhus verksamhet startade 2001 och bolaget utvecklar, marknadsför och säljer fastighetsprojekt för hyresrätter och bostadsrätter. Systemhus har nu valt att helhjärtat fokusera sin verksamhet på hyresbostäder. Bolaget har bedömt att det är där som möjligheterna finns för att ge en hög och trygg avkastning till aktieägarna. Det är sällan som möjligheter och trygghet har kunnat förenas i den omfattningen som vi förväntar oss att se på den svenska bostadsmarknaden under de kommande åren. Systemhus är väl förberett för att ta en stor del av hyresrättsmarknaden tack vare låga produktionskostnader och ett starkt nätverk. Nätverket som bolaget har byggt upp gör det möjligt för Systemhus att vara med från markförvärv till inflyttning.

Systemhus har som strategi att knyta till sig nyckelpersoner via delägarskap och flera av de viktiga personerna i nätverket är redan idag aktieägare i Systemhus. Bolagets målsättning är att vara en volymleverantör av hyresrätter. För att lyckas bli en volymleverantör av hyresrätter på den svenska marknaden behöver man klara Boverkets kostnadskrav. Detta möjliggörs genom bolagets modulära arbetssätt och gör Systemhus till en av de bäst rustade byggaktörerna på den svenska hyresrättsmarknaden.

Det finns flera anledningar till att byggbolag har valt att fokusera på bostadsrättshus istället för hyreshus under många år. Bostadsrättspriserna har skenat iväg tack vare att efterfrågan har drivits av lägre räntor och allmänna förväntningar om stigande bostadsrättspriser. Det har gjort det betydligt mer lönsamt för byggbolag att producera bostadsrätter istället för hyreshus. Över tid ska utvecklingen följas åt för den långsiktiga marknadsfundamentan som gäller för hyresrätter som bostadsrätter är snarlik. Priser och lönsamhet drivs av behovet att bo och skillnaden mellan tillgången och efterfrågan på bostäder. Marknaden är cyklisk och när pendeln svänger tillbaka mot jämnvikt, kommer det att uppstå sällsynta möjligheter i segmentet hyresrätter. Regelverket för hyressättning har missgynnat hyresrättsmarknaden. Hyressättningen har inte varit marknadsmässig men det har skett en gradvis förändring under de senaste åren och vi har gått mot en marknadsmässig hyressättning i de flesta svenska kommuner. Sedan 2011 kan privata fastighetsbolag ta ut hyror som ligger i nivå med nybyggda bostäder som kommunala bolag tar ut i nybyggda bostadshus. Bristen på nya hyresrätter har gjort att hyrorna har släpat efter men i takt med att kommunala bolag bygger nya hyresrätter, skapas nya hyresreferenser. Därmed går marknaden över till marknadsmässiga hyror i nybyggda hyresrätter med stigande lönsamhet i byggprojekt för hyresrätter.

Behovet av nya hyresrätter på den svenska marknaden innebär en omfattande affärsmöjlighet för aktörer som klarar av att producera billiga hyresrätter. Behovet ligger på minst 40 000 nya hyresrätter per år och kommer att ligga på den nivån under överskådlig tid. Det ger en potentiell marknad på uppskattningsvis 80 miljarder kronor årligen. De flesta aktörer i branschen är fokuserade på bostadsrätter eftersom möjligheterna har funnits där under lång tid. Med stigande marginaler för hyresrätter finns det förutsättningar för Systemhus att skapa betydande värden för sina aktieägare. Möjligheten att hitta affärsmöjligheter är mycket god eftersom de flesta svenska kommuner välkomnar fler hyresrätter och är samarbetsvilliga.

En listningsprocess har nu påbörjats